För snart 30 år sedan visades utställningen ”Den internationella smyckekonsten – Nya Smycken New Jewellery” på Kulturhuset i Stockholm.
Den presenterade en ny smyckekonst som växt fram i Holland, England och Tyskland. Smycken hade gått från det rent dekorativa och statusmarkerande.
De smycken som visades på Kulturhuset representerade en förändrad syn; smycken förknippas med konstnärligt innehåll och uttryck. Kommunikation var det centrala och de nya smyckena stod i kontrast till det minimalistiska och modernistiska formspråk som präglat svensk smyckekonst efter kriget.
Smyckekonsten har successivt tagit stora steg mot annan visuell konst.
Utbildningen i smyckekonst vid HDK i Göteborg blev betydelsefull. Där inrättades 1996 den första professuren i Norden i smyckekonst. Förändringen 2004 av namnet på utbildningen på Konstfack från Metallformgivning till Ädellab sände också en signal.
Sammanfattningsvis har smyckekonsten starkt utvecklats och svenska smyckekonstnärer faller i hög grad in i en internationell utveckling. Detta är okända fakta för många konstintresserade.
Utställningens syfte
En av Nationalmuseums uppgifter är att verka för konstnärlig och kulturell förnyelse.
Inom svensk smyckekonst har det skett en stark utveckling och svensk smyckekonst har stått sig väl i internationell konkurrens och blivit utvald att visas på den stora internationella smyckemässan Schmuck, som årligen hålls i München.
Flera konstnärer har nu utländska gallerister och visas och säljs utanför Sverige.
Nationalmuseum har under 2000 – talet införlivat i sina samlingar smycken som kommunicerar runt genus, makt, fördomar, natur, identitet, funktionalismen, återvinning, skönhetsindustri, material. En viktig uppgift för Sveriges ledande konst- och designmuseum är att lyfta fram smyckekonsten – som skär mellan konsthantverk konst och design.
Syftet är att göra det möjligt för en bredare grupp att bekanta sig med en konstform som få känner till.
Nationalmuseum kommer att våren 2016 genomföra en internationell utställning om modern smyckekonst, associerande till utställningen 1986. Den ska också presentera relevanta objekt ur Nationalmuseets samling. Banden mellan svensk och internationell smyckekonst är intressanta och kommer att belysas. Liksom genusfrågor där svensk smyckekonst utmärkt sig.
Fil.dr Ellen Maurer Zilioli har engagerats som curator. Hon har en gedigen museibakgrund från Pinakothek der Moderne i München som byggt upp en av världens finaste samlingar av samtida smyckekonst. Vidare organiserade hon Here we are, ett internationellt smyckesymposium på Palazzo Vecchio i Florence och smyckeutställningen New Play in Art.
Numera driver hon ett galleri i München. I samband med utställningen kommer ett samarbete att ske med andra museer i Stockholm och en mängd aktiviteter som seminarier, debatt och föredrag att arrangeras.